Ny mätteknik och utredning om basunderhållskontrakt på agendan

Vid järnvägsfrukosten på Hotell Högland den 17 maj lyftes två för branschen tunga frågor fram: den pågående utredningen om en eventuell överflyttning av basunderhåll från Infranord till Trafikverket, samt ny mätteknik för bättre underhåll.

Basunderhåll från Infranord till Trafikverket?
Hans-Inge Almgren från Nordic Infracenter har satt sig in i utredningen om Infranord. Efter samtal med utredare Erland Olausson, kunde Almgren klargöra vad utredningen handlar om och ge några indikationer på vilka konsekvenser överflyttningen skulle ha. Utredningen beskriver hur en överflyttning skulle kunna ske, inte huruvida den ska ske, vilket kommer att beslutas om i riksdagen.

Bakgrunden till utredningen är att regeringen gjort bedömningen att konkurrensen gällande basunderhåll på järnvägen inte har utvecklats i en hållbar riktning. I sin utredning fokuserar Erland Olausson på ett antal frågeställningar, där varje fråga kräver omfattande undersökningar. Hur reagerar övriga aktörer på marknaden? Vilka organisatoriska enheter och vilken utrustning ska överföras från Infranord till Trafikverket? Hur sker överflyttningen kostnadseffektivt?

I utredning undersöks det om Infranords samtliga basunderhållskontrakt skall överförs till Trafikverket. Olausson bedömer att Trafikverket inte kommer att klara av att genomföra arbetet med egen personal, utan blir sannolikt beroende av underentreprenörer. Däremot kommer Infranord inte att kunna agera underentreprenör åt Trafikverket på basunderhåll, om det blir ett beslut om överflyttning av basunderhållskontrakten. I utredningen undersöks även vilka förutsättningar Infranord har att finnas kvar som aktör på marknaden om en överflyttning blir aktuell.

Utredningen kommer att vara klar i september och ett beslut fattas i riksdagen därefter.

Ny mätteknik för bättre underhåll
Roland Bång från Infranord presenterade resultat från ett projekt om ny mätteknik för bättre underhåll på järnvägen. Den data man traditionellt har tillgång till kommer från speciella mätvagnar som går ett fåtal gånger per år, eller från manuella besiktningar och akuta fel. Med mätteknik som i stor utsträckning redan finns på vanliga passagerartåg kan man istället samla in data kontinuerligt.

– Om varje tåg talar om när något håller på att hända har vi en helt annan kontroll på vad som håller på att hända, sade Roland Bång.

Påfallande ofta är fel på spåren återkommande och de insatser som görs i form av exempelvis spårriktning går inte till botten med problemen, vilka ofta handlar om dränering och markförhållanden. Med frekventa mätningar kan man tidigt få indikationer på när fel är på väg att uppstå, vilket kommer att innebära färre avbrott.

Sensorsbevakning på passagerartåg kommer sannolikt även att reducera kostnader för den manuella besiktningen. Besiktningsmän kan då i större utsträckning användas för att fördjupa sig i de felindikationer som uppstår.

Tekniken är inte kostsam, däremot finns det utmaningar kring hur man ska hantera all data. Här kan artificiell intelligens komma att ha en viktig roll att spela, för att analysera den stora mängden information. Genom att lagerlägga datan kommer man även att upptäcka samband och upptäcka mönster när det gäller återkommande fel.

– Vi måste skapa underhållsåtgärder för ett kontinuerligt lärande, sade Bång, och menade att man i nuläget ofta åtgärdar fel akut utan att man faktiskt vet vad problemet verkligen bestod i.

Den stora vinsten för denna nya typ av datainsamling är en potentiellt stor minskning av tågförseningar.

Cirka femtio personer var på plats vid järnvägsfrukosten. Nästa järnvägsfrukost äger rum den 20 september.

← Gå tillbaka

Fler nyheter