Utgångspunkten i utredningsarbetet har varit de transportpolitiska mål som riksdagen beslutat om, där det övergripande målet är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Avsikten är därför att förslagen, om de genomförs, ska bidra till
- – en mer robust och tillgänglig järnväg till gagn för såväl resenärer som köpare av godstransporter
- – att Trafikverket kan utveckla och stärka sin kontroll av järnvägs- underhållet
- – ett modernt, mer effektivt järnvägsunderhåll för framtidens krav.
Med ökande trafikering av järnvägsanläggningen, avseende såväl persontransporter som godstransporter, blir tiden för att utföra underhåll allt mer begränsad. Tiden räcker ofta inte till för att utföra långsiktigt underhåll, utan alltför ofta utförs kortsiktiga åtgärder som innebär att samma fel återkommer. Förutom att situationen inte möjliggör ett adekvat underhåll blir arbetssituationen för de tekniker som ska utföra arbetena bristfällig ur arbetsmiljösynpunkt och i värsta fall direkt farlig. Tågoperatörerna, resenärer och köpare av godstransporter med flera anser inte heller att dagens situation är tillfredsställande.
Aktuella kontrakt som föreslås överföras till Trafikverket
- – de 3 baskontrakten Mälarbanan, (Infranord) Svealandsbanan (Strukton Rail) samt Bergslagspendeln och Dalabanan (Infranord)
- – de 3 baskontrakten avseende Banorna i Bergslagen och Godsstråket (Infranord)
- – de 2 baskontrakten Norra Malmbanan (Infranord) och Södra Malmbanan inklusive Haparandabanan. (BDX Företagen)
Av de befintliga teknikkontrakten föreslår utredaren att Trafikverket ska utföra underhållet i
- – 1 av 2 kontrakt avseende underhåll av detektorer
- – 1 av 5 kontrakt avseende underhåll av icke linjebunden kraft
- – 1 av 4 kontrakt avseende underhåll av trafikinformationssystemen
(Samtliga dessa teknikkontrakt innehas av Infranord i dagsläget)
Utredaren föreslår att Trafikverkets underhållsverksamhet i egen regi byggs upp genom att utpekade kontrakt tas över av Trafikverket, så långt det är möjligt tillsammans med personal och maskiner. Kontrakten tas över när kontraktstiderna löper ut, bland annat för att undvika skadeståndsdiskussioner vid förtida avslut av ingångna kontrakt. En uppstart skulle kunna ske 2023 med tre baskontrakt från Infranord AB och därefter successivt byggas upp med ytterligare 2–3 kontrakt per år de efterföljande åren fram till 2026 då övriga kontrakt som ska tas över löper ut.
Underhållsverksamhet i egen regi
I debatten konstaterar utredaren att ytterligheterna gör sig hörda – dels de som menar att det vore mest lämpligt att Trafikverket bedrev all underhållsverksamhet i egen regi, dels de som hävdar att en konkurrensutsatt verksamhet är det överlägset mest effektiva. Utredaren har under utredningsarbetet försökt hitta vetenskapliga belägg för att det ena eller andra alternativet skulle vara bättre, utan att lyckas.
Underhållsverksamheten i egen regi föreslås bildas som en resultatenhet i Trafikverket. Resultatenheten ska vara administrativt och redovisningsmässigt avskild från övrig verksamhet i Trafikverket.
Avsikten är inte att allt järnvägsunderhåll ska bedrivas av Trafikverket utan underhåll ska även fortsatt kunna handlas upp. Därför är det av stor vikt med en attraktiv leverantörsmarknad, såväl för den järnväg som Trafikverket förvaltar som för de spår andra aktörer förvaltar.
En maskinpool i Trafikverkets regi
Utredarens bedömning är att det på en marknad som i dag domineras av några få aktörer skulle stimulera konkurrensen om företag skulle ha möjlighet att använda maskiner från en maskinpool vid Trafikverket.
För att maskinpoolen ska vara samhällsekonomiskt effektiv är det av stor vikt att den byggs upp på ett sådant sätt att den inte påverkar entreprenadmarknaden negativt. I de fall entreprenadföretag i sin underhållsverksamhet använder en maskin från poolen konkurrerar man inte längre med maskinresurser vid anbudsgivning. En maskinpool kommer därmed att ha effekter på entreprenadmarknaden på olika sätt, och det är viktigt med ett nära samarbete med entreprenadföretagen och företag som hyr ut maskiner, för att optimera maskinresurserna.
Inom ramen för utredningsarbetet har utredaren övervägt olika alternativ vad avser maskinpoolens hemvist. Ett alternativ är att en maskinpool etableras inom det statliga bolaget Infranord AB. Utredarens bedömning är emellertid att det är mindre lämpligt eftersom det kan komma att uppstå jävssituationer om Infranord AB lämnar anbud på underhållskontrakt och i samma upphandling tillhandahåller maskiner till konkurrerande entreprenadföretag.
Ett annat alternativ är att en maskinpool handlas upp och ett företag får uppdraget att bygga upp, förvalta och sköta driften av maskinpoolen. Utredaren anser att detta alternativ är fullt möjligt, men med hänsyn till att en maskinpool skulle bli ett kraftfullt verktyg för Trafikverket i att stimulera teknikutveckling och konkurrens är dock utredarens bedömning att den blir mer till nytta i Trafikverkets regi.
Bemanning
Erfarenhetsmässigt väljer många att följa med till det nya entreprenadföretaget som vunnit en upphandling av ett baskontrakt. Hur stor andel som väljer att byta arbetsgivare till Trafikverket går dock inte att förutsäga. Det är sannolikt att personalstyrkan behöver kompletteras.
Påverkan på marknaden
Utredarens avsikt är inte att Trafikverket ska gå ut på marknaden och konkurrera om underhållsuppdrag utan verksamheten ska begränsas till den anläggning myndigheten är infrastrukturförvaltare av.
Utredaren anser att Trafikverket, när det är viktigt för att järnvägssystemet i sin helhet ska fungera, bör kunna utföra underhåll på uppdrag av andra infrastrukturförvaltare av det kapillära nätet, till exempel av industrispår och hamnspår. Priset för tjänsten bör vara marknadspris, som lägst självkostnadspris.
Utredarens bedömning är att den begränsade volym han föreslår för Trafikverkets verksamhet inte påverkar marknaden i en omfattning som är negativ för andra köpare av underhållstjänster. Såväl det faktum att Trafikverket ska använda sig av underentreprenörer i verksamheten som att utgångspunkten är att de inte ska utföra reinvesteringar i egen regi bör innebära att andra spårförvaltare inte påverkas i större omfattning av att Trafikverket bedriver verksamhet i egen regi.
Det statliga bolaget Infranord AB är dominerande på marknaden för järnvägsunderhåll. Utredarens bedömning är att bolagets dominans är alltför hög för att konkurrenssituationen ska kunna anses vara gynnsam. De förslag utredaren lämnar om en maskinpool, samt förslagen som syftar till att utveckla Trafikverket i dess beställarroll, bör vara positiva i det avseendet. Förslaget om att Trafikverket ska återta kontrakt från bolaget bör åtminstone initialt minska Infranord AB:s dominerande ställning.
Utredaren har övervägt att föreslå att staten ska sälja Infranord AB, men utredarens bedömning är att risken är alltför stor för att företaget köps upp av någon av de redan väl etablerade aktörerna och att marknadskoncentrationen då blir än högre. Utredaren grundar den bedömningen på det faktum att de företag som i huvudsak är huvudleverantörer till Trafikverket har växt genom uppköp.
Utredaren övervägde också, i linje med det första utredningsdirektivet, att Infranord AB skulle upphöra med basunderhåll för Trafikverkets räkning. Bedömning är dock att det skulle påverka konkurrensen negativt. Vid de intervjuer som genomförts med olika intressenter inom ramen för utredningsarbetet har det dessutom framkommit stor oro för att konkurrensen utan Infranord AB skulle försvagas och att priset på upphandlade tjänster därmed skulle bli högre. Utgångspunkten i det resonemanget är att Infranord AB skulle upphöra med underhåll för andra kunders räkning om företaget inte utför basunderhåll åt Trafikverket.
All ovanstående text är hämtat från utredningen och Nordic Infracenter har inte uttryckt någon egen värdering i detta material
Har du läst hela utredningen och har frågor på innehållet ?
På grund av det inställda frågetillfället på vår järnvägsfrukost har Erland lovat att, inom möjligaste mån, svara på frågor som ställs via Nordic Infracenter på mailadress hans-inge.almgren@nordicinfracenter.se
Sista datum för att skicka in frågor är 2020-04-08.
Därefter kommer frågor och svar att presenteras i ytterligare ett nyhetsutskick från oss. Detta utskick planeras till v 16.
